Bärkraftig vinproduktion

Det började med mormors hjortronsylt. Inte den som han ätit på våfflor många gånger sedan barnsben, utan den fina bjudsylten som mognat efter några års lagring i mormors skafferi.
Per Fritzell kände smaken av soltorkad aprikos. Han hade utvecklat sitt smaksinne efter åren på vingården i Bordeaux och tiden på Vin & Sprit. Hjortronsylten hade en fyllig och komplex smak, som ledde tankarna till vintillverkning. Efter att ha lämnat den nordnorska Helgelandskusten kunde han inte släppa tanken på att det borde gå att producera ett hjortronvin.
Han plågade omgivningen med sin idé i fyra år, men när hans mamma köpte tio kilo hjortron på vägen till sin son i skånska Abbekås blev det dags att göra verklighet av pratet:

”Nu kan du laga ditt hjortron­vin, så att jag någon gång kan få smaka på detta fantastiska hjortronvin som du talar så mycket om”, sa hon.

Per kunde vinprocessen någorlunda, läste på ordentligt och prövade att göra bärvin av hjorton. Men det var svårt att få till jäsningen. Den svenska traditionen att göra fruktvin hemma av apelsin och äpple är betydligt lättare.
Med hjortron verkade det till en början omöjligt.

”Jag gjorde massor av misstag, och lärde mig allt av själva processen. Jag prövade mig fram. Ett stort misstag löste till slut problemet med jäsningen. Det gjorde att jag kom på hur jag skulle ta till vara hjortronets unika egenskaper. Hjortron har en fantastisk färg, syra och sötma. Den är tät och komplex. Det är ett nordiskt bär, men smaken är samtidigt exotisk”, säger han.

En småskaligt framställd blåmögelost, en svensk Roquefort, spelar en roll i historien om Sveriges första hjortronvin. Per smakade Bredsjö Blå första gången på Grythyttans Gästgiveri 1996:
”Carl Jan Granqvist berättade så levande om Bredsjö Blå att jag till slut tyckte synd om osten. Ingen ost kan leva upp till sådana förväntningar, tänkte jag, men allt som han sa stämde. Den var mycket god”, säger han.

En tid senare läste Per om den småskaliga produktionen av Bredsjö Blå i ett nummer av Vin & Sprit-journalen. På den tiden var det ingen hype kring småskaligt, närodlat och ekologiskt som idag. Familjen som producerade osten var pionjärer, och levde ett liv som han också ville leva, med livskvalitet och i enlighet med årstiderna. Han besökte ostmakarna några gånger och blev imponerad och inspirerad av familjens sätt att arbeta och leva. När han provade hjortronvinet och osten tillsammans med Lars-Göran Staffare och Lena Hall på företaget Bredsjö mjölkfår märkte de att osten och hjortronvinet var som ämnade för varandra, och han tog beslutet att våga satsa på sitt hjortronvin. Han stärktes ytterligare av ett blindtest på Vin & Sprit då kollegorna berömde hjortronvinet och gav produkten kvalitativa beskrivningar.
Produktionen sattes upp några kilometer norr om Grythyttan, som under Carl Jans tid på Grythyttans Värdshus blivit ett centrum för kulinarisk utveckling. Nya kombinationer av mat och dryck låg i tiden. På Grythyttans Gästgiveri kan matgästerna idag, 18 år efter starten av vinmakeriet, njuta av både Bredsjö Blå och Grythyttan Hjortron. Carl Jan blev dessutom en ambassadör för det lokalt producerade hjortronvinet:

”När Carl Jan sa i tv att hjortronvinet smakade ’som en kyss’ fick vi mycket uppmärksamhet, så det var bara att sätta igång att producera. Jag har berättat för honom att vi är en Carl Jan-effekt. Han och Grythyttan har betytt mycket för oss”, säger Per och lägger till: ”Det första året var som om jag var sex år och gick på barnkalas varje dag. Det var lätt att gå upp på morgnarna för att gå till jobbet då.”

Det som började 1999 med hjortronvin utvecklades till ett dryckesföretag som idag producerar ett antal bär- och fruktviner. Det lilla vineriet i Bergslagen ligger några kilometer norr om Gryt­hyttan, och är granne med jätten Hellefors bryggeri. Grythyttan Vin producerar exklusiva drycker i små upplagor: halvsött hjortronvin med fyllig bärig smak; dessertvin tillverkat på hjortron för restauranger; friskt björkvin, som är tillverkat på sav från björkar i trakten och tappas vid lövsprickningen på våren; mörkt rött fruktvin tillverkat av blåbär och lingon från skogen i Bergslagen, som lagras på ekfat, och glögg som framställs av bär från de mineralrika Bergslagsskogarna och traditionella glöggkryddor. Skogsglögg är familjeföretagets storsäljare. Glöggen säljer 100 000 buteljer om året av totalt 160 000.
Familjeföretaget drivs av grundaren och ägaren Per tillsammans med hustrun Ingunn Sagabråten och sonen Johan Fritzell. Vineriet skulle kunna ligga var som helst i världen. Familjen arbetar hantverksmässigt, precis som på vingårdarna i Frankrike, men med lokala råvaror. Att producera bär- och fruktvin och glögg på traditionellt sätt kräver att man tar hänsyn till årstider och ser över kvaliteten på de inkommande råvarorna. Drivkraften är att förädla skogens vilda bär.
Grundaren av Grythyttan Vin fortsätter att experimentera för att få fram det bästa bärvinet som bygger på traktens råvaror. Sedan prövas drycken på marknaden. Det som säljer producerar företaget mer av. Hjortron är grunden, men exklusiva bärvin av skogshallon och åkerbär lockar barer och krogar som efterfrågar nya smaker. Det är förädlingen av skogens bär som driver familjeföretaget framåt; utan den utmaningen skulle Grythyttan Vin vara ett vineri vilket som helst. Men drivkraften är att göra bär- och fruktvin på ett alldeles eget sätt. Det är svårt att kopiera.