Blågult bubbel i Napa

blagult-bubbel-i-napa.gifTEXT: Bibbi Nilsson

För några år sedan beslöt sig Mikael Sjöblom och hans fru, Susann, för att ta med sig barn och bohag och flytta till Kalifornien. Mikaels dröm var att producera bubbelvin med blågul etikett i Napa Valley. Hans företagsidé har genererat en årlig produktion på 30 000 flaskor mousserande vin.

Våren år 2001 befann jag mig på vinresa i Kalifornien. Under ett par månaders tid var vi ett gäng på fyra, kockar och sommelierer, som luffade runt bland vingårdarna i Napa och Sonoma Valley. Resan var ambitiöst upplagd med vissa begränsningar vad det gällde budget. Vi besökte många vinerier och arbetade på några. Mellan ekfat och vinrankor gjorde vi intressanta bekantskaper som förde oss bakom kulisser och ner på djupet i den amerikanska vinnäringen. En dag stannade vi till i St. Helena för att tvätta våra kläder. Som alltid när man är ute och reser lystrar man till när man hör svenska röster. Familjen bredvid vår tvättmaskin pratade svenska och snart var konversationen igång. Det visade sig att de precis lämnat Sverige för gott eller i varje fall för en lång period. Mannen i familjen arbetade med eget företag i it-branschen, han drevs också av ett stort vinintresse. På sina affärsresor besökte han gärna till vingårdar och nyfikenheten ifrågasatte såväl vinmakare som vinbönder. Med sitt speciella sätt att vända och vrida på saker och ting stod så småningom konceptet klart: Om cabernet sauvignon är kungen av druvor och Champagne är
drottningen, hur bra skulle de då inte fungera tillsammans?

Från dröm till verklighet
Sagt och gjort. Mikael Sjöblom, som är en mycket företagsam person, startade upp en vinproduktion i Kalifornien. Han pendlade först en tid mellan Stockholm och Napa, men nu hade alltså fru Susann och Mikael fattat beslutet att flytta med sina två barn och bohag. Drömmen var att producera ett vin med rosaskimrande bubblor och blågul etikett. I vineriets lokaler, skulle en svensk deli etableras med möjlighet för besökare och vinturister att inmundiga gravad lax och hovmästarsås.

Bidragsgivande idé
Genom åren har jag tänkt på familjen Sjöblom. För några år sedan vet jag att de lanserade sitt vin på Systembolaget, men också att det försvann lika fort. Jag kontaktar familjen och konstaterar att det är sju år sedan vi sågs. De berättar att företagsidén visade sig vara utmärkt. Att välja cabernet sauvignon som druva till sitt bubbel har inte bara skapat ett unikt vin. Själva idén är också magnifik. En annan druva som till exempel pinot noir hade säkert också skapat en bra produkt, men inte lika utmärkande.
Numera kan man se mousserande vin gjort på röda druvor, ofta merlot, lite här och där i trakterna av Napa. Kanske har Sjoebloms winery varit föregångare, annars är det mycket troligt att Mikaels ständiga frågor och funderingar till vinmakarna på något sätt varit bidragsgivande.

Snabb respons
Med hjälp av yrkesskickliga i omgivningen och med egen känsla blev deras Chauvignon Reserve ett elegant årgångsbetecknat vin med stor finess. I pressen har vinet fått strålande recensioner, inte minst i Sverige under den tid då det fanns i Systembolagets sortiment.
Vinet sålde för bra, tyvärr kunde man inte möta den enorma efterfrågan som skapades. Från 0-100 på bara några veckor. I deras boutique winery produceras idag 30 000 flaskor mousserande
vin varje år. Idag säljer man vinet till den amerikanska marknaden, men går att köpa genom privatimport på Systembolaget.
Redan från första början var tanken att producera en aromatisk och fräsch champagne. Inte mörk och tung som flera mousserande på röda druvor har varit tidigare. Valet av cabernet
sauvignon var inte så konstigt. Druvan i sig innehåller mycket mineraler och smakämnen med roliga egenskaper och aromer att leka med. Big and bould, säger vinmakaren själv.

Skonsam metod
Sjoegrens Winery är ett vineri utan egna odlingar. Man köper in druvorna från 25 olika odlare i Napa. Inköpen går till så att man i god tid innan skörd får en förteckning på allt som finns att tillgå.
Sedan promenerar man som köpare runt i vingårdarna och tar prover som lämnas in på laboratorieanalys. Där får man en profil över värden man söker exempelvis sockernivå och ph. På det här viset får man druvorna precis som man önskar och skriver ett kontrakt med odlarna innan skörd. I kontraktet står också vid vilket Brixtal (söthet) druvorna ska skördas med en exakthet som är angiven med datum och klockslag. I vineriet avstjälkas och krossas sedan druvorna. De får en 15 minuter lång skalkontakt innan must och druvor skiljs åt. Macerationstiden är noga framtagen och viktig för vinets karaktär. Sedan pressas druvorna, fem ton i stöten i en cylinderformad press. Metoden är mycket skonsam.
Det mesta är frirunnet och ger en must med tydlig sommarfrukt och cassis i bakgrunden. Efter jäsning får vinet vila fem år på jästfällning innan det degorgeras. Hela tillverkningen är hantverksmässig, utan maskinella insatser.
Varför tycker du att cabernet sauvignon gör sig speciellt bra i just Napa Valley?
– Napa är helt oöverträffat ur vinodlarsynpunkt. Vulkaniska jordar med inslag av mineraler. Lägg sedan till att området är en dal där dimman tränger in från söder och lägger sig som ett lock som
spricker upp under dagen. Just där i brytpunkten får man rätt kombination av fukt, sol och värme.
Till skillnad mot Europa har Napa heller aldrig dåliga år med blöta somrar, bakterier och mögel, säger Mikael. Vissa påstår att Kalifornien har samma förutsättningar som Europa för att göra viner med lagringspotential. Storheter finns med exempel som Philip Togni, Marthas Vineyard, Screaming Eagel och så vidare. Men ändå tänker man på den stora massan som drickfärdiga viner. Hur är det med lagringsdugligheten på amerikanska viner egentligen?
– En amerikansk vinbonde ska tänka på följande: Ett vin får inte vara för dyrt och ska smaka gott. Därför har man under många år utvecklat metoder att göra drickfärdiga viner. Exempelvis
med hjälp av micro-oxidation, en process där man syresätter vinet under alkoholjäsningen. Vilket ger mjukare viner, snabblagrade kan man säga.

Men amerikanska viner är ju ändå jämförelsevis dyra?
&n
dash; Jo, det är sant. Amerikaner har jobbat mycket på varumärkesbyggande. Under lång tid har de byggt upp sina namn som de kan ta betalt för idag. Den tidigare överproduktionen har spridits
till världsnivå och är inte längre ett problem i USA, vilket innebär att man inte behöver sänka priserna. Den inhemska konsumtionen ökar hela tiden. Ekonomin är god, nyfikenheten och intresset stort. Amerikanska konsumenter lyssnar inte så mycket på vinkännare som svenskar gör utan upptäcker och tycker hellre själva. År 2011 har USA förutspåtts bli det största  vindrickande landet i världen. Pilen pekar rakt upp, avslutar Mikael Sjöblom.


Texten är hämtad från Vin&BarJournal nummer 1/2008.

Vill du regelbundet få nyheter och reportage om dryckernas och njutningens värld? Prenumerera på tidningen!