Champagne på hugget

 

 

 

 

Text: HENRIK EMILSON
Iillustration: MOA LINDQVIST BARTLING/AMMO AGENTUR

Få områden har så många historier, myter, legender, missuppfattningar eller rena felaktigheter som vin och spritvärlden. Vi granskar dem alla enligt devisen att ett smaskigt rykte alltid är värt att sprida vidare. Först ut är mystiken kring den ädla konsten att öppna champagne med sabel – sabrering.

Det finns internationella sällskap som franska Confrérie du Sabre d’Or, som inte gör annat än hals hugger champagneflaskor med sabel. Det finns nätbutiker som inte säljer annat än redskap för ändamålet.
Att sabrera – med ett svärd högst avsiktligt öppna en champagnefl aska – är en populär aktivitet.
I Sverige och i modern tid nämns till exempel hur en svensk ambassadör i Paris sabrerade in i
öppna spisen till den samlade pressens stora jubel. Ja, det var förstås Carl Lidbom. Men han var långt ifrån först.
Teorierna om sabreringens ursprung är många. Champagne uppfanns i mitten av 1600-talet. På den tiden nådde många fl askor inte konsumenten eftersom de exploderade av trycket redan på vingården. Personalen som vred på flaskorna i källaren bar metallgaller som skydd för glasbitarna. Det är alltså inte helt uteslutet att den försiktige högg halsen av flaskan, för att undvika en explosion vid normal öppning. Tryggare då att hålla buteljen på armslängds avstånd.
Först på 1800-talet blev sabrering ett begrepp. Ett rykte är kopplat till Napoleon Bonaparte. Vid
ett tillfälle ska han ha gett sina generaler varsin flaska champagne, som rörda av omtanken slog halsen av dem och drack direkt på hästryggen.
Ett annat rykte hänger ihop med den gula änkan Madame Clicqout. Hon ska ha gett champagne till
de soldater som skyddade hennes marker. Då de också satt på hästryggen högg de halsen av flaskorna.
Men den teori som Svenska sabreringssällskapet, grundat 1999, håller som den mest troliga kommer från Ryssland. Efter det att Napoleon förlorat i Water loo besattes vissa franska områden av ryssarna.

De ryska kosackerna lärde sig att tycka om champagne, vilket gjorde drycken till en export industri. När de lämnade Frankrike tog de med sig champagne tillbaka till Ryssland.
– Ryska kosacker satt till häst ständigt och jämt, alltid med sabeln i hand. De var dessutom ett folkslag som gärna kastade kristallglas i öppna spisar eller över axeln när de druckit för tsaren. Det här med glaskross ligger väldigt mycket i deras kultur och det stämmer bra i tiden historiskt, så vi har tagit det som vår historia. Det var helt enkelt ryssar i Frankrike som började sabrera, berättar Svenska sabreringssällskapets grundare Ulf Sjödin.
Har de inte andra sköna vanor som att dricka ur damskor och stövlar också?
– Jo, de har ett avslappnat förhållande till jästa och destillerade drycker.


Så sabrerar du
Ulf Sjödin, grundare av Svenska Sabreringssällskapet, berättar hur du blir festens medelpunkt.
* Ta bort folien, men grimman som håller fast korken ska vara kvar.
* Håll om flaskans nederdel så att toppen pekar uppåt i 45 graders vinkel. Då sprutar det mindre.
* Rikta flaskans huvud bort från dig och från åskådarna.
* Placera sabeln platt mot flaskan, med eggen emot dig och sabelns baksida mot flaskhuvudet. Följ sedan flaskans form, från kroppen och upp till halsen.
Inte kraftfullt, men med fart.
* Vid klacken på halsen snärtar du till – tänk handled, tänk badminton – där är flaskan som svagast. Korken kommer att flyga iväg 10 – 20 meter och det splitter som eventuellt uppstår sköljs bort av trycket från skumpan. Det är ingen risk att något hamnar i flaskan.


Texten är hämtad ur Vin och Bar Journal nummer 4/2006.

Vill du regelbundet få nyheter och reportage om dryckernas och njutningens värld? Prenumerera på tidningen!