Kunskap och kärlek återupplivade bryggeri

Trenden med lokalt producerat finsmakaröl började i USA och Stor­britannien. Där var mikrobryggerierna en reaktion mot bryggerijättarna som dominerade ölmarknaden med lättdrucken lager. En stor stark är inget för en mikrobryggare. I Sverige har trenden på två decennier blivit vardag: ”Micro är det nya mainstream”, säger Pierre Krips, som känner av konkurrensen av de många svenska mikro­bryggerierna.

Pierre är vd på Gryt­hyttans Brygghus som startade 2012 i Hällefors, en mil norr om Grythyttan. Mikro­bryggeriet producerar ölet i Hellefors bryggeris gamla lokaler på familjen Holmstrands gård. Här öppnade byggaren Charles Holmstrand sitt bryggeri för svagdricka och läsk på 1930-talet. Malin och Johannes Holmstrand har varit delaktiga i återupplivandet av det gamla bryggeriet, som grundades av syskonens farfars far.
Charles förstod att det gick att göra affärer på lokal dryckestillverkning, när han såg hur man körde svagdricka med häst och vagn de nära fem milen mellan Kopparberg och Grythyttan.
Metoden att framställa svagdricka påminner om sättet att göra starköl, så det gamla bryggeriet passade de nya ölbryggarna:

”Vi var ett kompisgäng på fem killar som älskade att dricka öl. Vi kom på att vi ville starta ett mikrobryggeri, och fick möjlighet att använda Holmstrands gamla bryggeri. Malin och jag var kompisar då, men idag är vi gifta. I början försökte vi brygga öl själva i grytor och kokkärl. Det gick inget vidare. Så vi gick på en bryggarkurs, men då förstod vi att vi behövde en riktig bryggare”, berättar han.

Det var då ölentusiasterna fick kontakt med Ulrich Krebs, en nyutexaminerad bryggare från Tyskland. En engagerad bryggare från ett av världens främsta ölländer var precis vad företaget behövde. Det första egna ölet fick namn efter bryggeriets första telefon­nummer. 117 Bohemian lager är en böhmisk pilsner, som har utvecklats i samarbete med ett av Tjeckiens äldsta bryggerier.
De har tagit fram ett nytt öl. Den första större brygden på 5 000 liter är precis klar efter ett års utveckling. Det är ett tyskt bocköl; ett underjäst öl på 8 procent. Det nya ölet är mustigt och kraftfullt. Nu ska ölet lagras i tre månader innan det lanseras på vårkanten. Namnet är inte klart än.

På golvet står en nypackad pall med veteöl, en hefewiezen på 3,5 procent, som säljs i dagligvaruhandeln i Ica:s serie Selection. Det är färskt och friskt med en ovanligt välbevarad öl­smak för att vara lågalkoholhaltigt öl. Microbryggarna har nyligen framställt 33 000 flaskor veteöl för Ica. De producerar också en IPA, India Pale Ale, åt Ica. Det är inte illa för ett litet bryggeri i Hällefors.

”När Ica var här på besök förstod de att det var jag, vd:n, som själv packat de flesta av flaskorna. Först i kartonger och sedan på pallar. ’Då är det ett verkligt mikrobryggeri’, sa de. Ica har höga kvalitetskrav på produktionen. Det gillar jag”, säger han.

De har också framställt ett starköl av veteöl, Grythyttan Weisse, som ska lanseras samtidigt med det tyska bockölet. Det var en lång och svår process att få till färskölen. De kunde inte få tag på rätt sorts jäst i norra Europa, så den tyske bryggaren reste till en kollega i Bayern och köpte 50 liter jäst direkt av honom. Det var enda sättet att få fram den rätta doften av skumbanan.

117 Bohemian Lager

117 Bohemian Lager

Jästsorten är en hemlighet, men veteölet innehåller vetemalt, kornmalt, vatten, jäst och humle. Ulrich ser ut som en bryggare av den gamla sorten, som de ser ut på gamla svartvita koppartryck, men han har moderna kläder på sig för att kunna röra sig med lätthet mellan värme och kyla i bryggeriet.
Han har hantverket i kroppen, och trivs på mikrobryggeriet i Hällefors. Grythyttans Brygghus har haft turen att kunna engagera en av de unga välutbildade bryggarna som brukar anställas av de stora bryggerierna direkt efter examen:

”Om jag jobbat på ett stort bryggeri hade jag suttit vid ett skrivbord idag. Det vill jag inte. Här får jag jobba direkt med råvarorna. Jag tycker om det. Och det är en stor frihet att jobba på ett mikrobryggeri”, säger han.

Kombinationen av ett bryggeri med anor, kunskap och kärlek till öl gör Grythyttans Brygghus till vad det är idag. Närheten till råvarorna är viktig del av processen, men det gäller att vara försiktig, annars kan det ställa till problem:

”En dag när jag jobbade i bryggeriet fick jag 40 graders feber på tio minuter och fick läggas in på sjukhus. Ingen visste vad det var. Senare visade det sig att jag hade maltfeber eftersom jag fått damm i lungorna när jag krossade malt, säger Pierre.

Förståelse för tillverkningsprocessen är avgörande för ett mikro­bryggeri, men det är också viktigt att pröva sig fram och experimentera, så att bryggaren hittar ett eget öl med särskilda egenskaper, även om man jobbar i en stark historisk tradition. Den som gör samma öl som alla andra mikrobryggerier har svårt att sälja in sitt öl till kunniga inköpare på pubar och krogar i storstäderna, där den största marknaden finns. Systembolaget har ett hyfsat utbud av mikrobryggt öl. Så det finns kanaler för Sveriges mikrobryggeriet, men konkurrensen är stenhård. Och till slut avgörs det nya ölets möjligheter av om de verkliga finsmakarna på andra sidan bardisken tycker om ölet eller inte.