Lyxigt med Chenin Blanc från Loire

Lyxigt från Loire TEXT: BIBBI NILSSON, vin&barjournalens vinredaktör
FOTO: KARIN MOSTRÖM

Nu har hösten anlänt på allvar och de långa, mörka kvällarna är här igen. Varför inte förgylla dem med något lite extra. Riktigt kraftiga rödviner kanske man i första hand tänker på vid den här årstiden men vår vinredaktör föreslår att vi drömmer oss tillbaka till sommarens härliga tid med ett besök i Loiredalen.

I Loiredalen finns mycket att erbjuda, som exempelvis aromatiskt gröna Sancerreviner från kalkhaltiga jordmåner med mineralaktig syra, eller de något rundare från Pouilly-Fumé. Underbara rödviner i en lättare örtfruktig stil, kan i och för sig förhöja en trevlig middag men det är inte dit mina tankar går i första hand. Inte heller ska rampljuset lysa på Loiredalens egen druva, Melon de Bourgogne som får övervintra på sin jästfällning, sur lie, innan den buteljeras för att ge en komplex och rik smakintensitet.

Chenin blanc kameleont bland druvor
Det självklara valet blir istället druvan Chenin Blanc, en riktig kameleont bland druvor som kan skapa många olika typer av viner. Denna druva kan bli till torra, enkla viner med knivskarp syra och outtalad personlighet. Den kan också ligga till grund för de halvtorra eller söta vinerna med samma friska fruktsyra, väl balanserad av en behagfull honungssötma och stor elegans. Chenin Blanc är druvan som fascinerar den eftertänksamme. Likt den fula ankungen behöver den tid på sig för att komma till sin rätt. Som ung kan den upplevas knuten och intetsägande för att
sedan blomma ut i all sin prakt med karaktäristiska toner av bivax, flinta och väl använda yllevantar.

Bäst i loiredalen
Ingen annanstans når druvan upp till samma kvalitet som i mellersta Loiredalen, även om den odlas i stort sett över hela världen. Vi har vant oss vid trevliga Chenin Blanc-viner från Sydafrika i en päronfruktig tuttifruttistil, med ett bittert avslut. Där går druvan ofta under synonymen Steen. I Kalifornien, Australien, Nya Zeeland har den också klättrat på ”topplistan” och kan på sina ställen ge riktigt bra viner, även om det är få som kommer till Sverige. Det är från Loiredalens jordar den gett sig tillkänna som unik. I ett klimat som borde vara för svalt för att odla druvor balanserar druvans syranivå på höga höjder.

Tack vare varma, tidiga höstar hinner mognaden drivas fram. Floden Loires höstdimma hjälper till att utveckla botrytis som i sin tur koncentrerar druvans sötma än mer. Vid skörden är det vanligt att vinbönderna skördar druvorna i omgångar. De första druvorna som skördas tidigt ger syran till vinet och de som skördas senare är de söta, ofta botrytisangripna, druvorna. Denna metod bidrar till ett rikt och komplext vin. Jäsningen sker mestadels på gamla använda ekfat, stora som små. Efter avslutad jäsning låter man vinet vila på sin jästfällning under batonnage eller omrörning. Det produceras både söta och torra viner av druvan som i folkmun går under namnet Pineau de la Loire.

Bra lagringspotential
Med en lagringspotential på decennier skäms inte vinerna för sig. Unga viner av den mer koncentrerade sorten mår bäst av att ligga till sig så att den knivskarpa syran rundas av. Några av mina bästa måltider har spenderats i sällskap med en halvsöt Moulin Touchais. Fräsch i frukten, helt utan botrytistoner men med utvecklad mognad. Det borde vara ett lagbrott att inmundiga något annat än det bästa till ett sådant vin. Fina ostar eller färska frukter, det spelar ingen roll så länge man inte tummar på kvalitén, de här vinerna förtjänar det bästa sällskapet man kan hitta.

Provningen
Följande viner vill vi rekommendera (samtliga är beställningsvaror). De är personligheter som var och en uttrycker olika sidor av sig själva. Samtliga viner bör luftas, vissa till och med rejält. Var beredd på många doft- och smakintryck, för detta är viner som utvecklas även i glaset. Under en kväll kan mycket hända!

Domaine Langloise-Chateau
I de kalkstensrika ”tuff eaujordarna” i Saumur fi nner vi producenten Langlois-Chateau som också gör ett bra mousserande vin med Chenin Blanc som den dominerande druvan. Druvorna till vinet är handplockade vid tre tillfällen och har sedan jäst på barriquer där huvuddelen var gamla, använda fat. Vinet har legat på sin jästfällning i 6 månader.
Domaine Langloise-Chateau Saumur 2003 Vielles Vignes
Aromatisk doft av apelsin och vinteräpplen. Fyllig smak med en varm kryddighet och bitig mineralrik syra. Höstskog och svamp i eftersmaken. Lång eftersmak.

Bernard Germain
Vinhus med anor från år 1070 beläget i Th ouarcé i Anjou som också gränsar till Bonnezeaux. Familjeägt sedan sex generationer. Ägaren Bernard Germain huserar över 16 vingårdar placerade i Loiredalen och Bordeaux, och tillverkar både torra och söta viner på Chenin Blanc. Druvorna i detta vin kommer från Coteaux du Layon, där druvorna handplockats vid två tillfällen, från det bästa läget i vingården. Vinet har sedan jäst på 400 l. stora, gamla fat och legat "sur lie" i 4-6 månader.
Chateau de Fesles ”La Chapelle”
Här börjar det hända saker i glaset! Dova, lite höstlika toner av bivax, honung, aprikos och mandel. Doftar sötare än det smakar men bjuder på en rejäl fyllighet, läcker fruktsyra och ett eldigt, lite oljigt avslut. Samma ägare och 2:a vin till det föregående. Druvorna kommer från samma vingård men från mer övergripande områden. Dessutom är vinet ett par år yngre än det förra.
Chateau de Fesles Chenin Sec 2004
Något knuten, ung doft. Citrus, gröna äpplen och gräsiga inslag. Citrusfruktig smak och en lätt bitter, kryddig ton. Lättare än det förra vinet men fortfarande ett bra matvin.

Damien Laureau
I Anjou-Saumurs, vid Loirefl odens norra sida, fi nner man området Savènniers. Här produceras enbart vita viner med enastående kvalitet. En av producenterna är Damien Laureau som är en relativt ny aktör. Han fick sitt genombrott 2004 då ”La Revue du Vin de France”- en av Frankrikes mest prestigefyllda vinmagasin utnämnde honom till ”framtidens stjärna från Savennieres”. Denna utmärkelse fick han efter att ett av hans enklare viner fått första
pris vid
en bedömning av loireviner i Angers. Laureau själv är uppväxt i en fruktodlarfamilj och har experimenterat sig fram till många av sina framgångsrecept. Bland annat sprayar han biodynamiska fruktessenser på sina vinstockar för att leda bort sjukdomar. Drygt hälften av vinet har jäst på små ekfat och sedan lagrats i cirka ett år. Resterande vin har jäst på ståltank och sedan vilat tillsammans med jästfällningen under 18 månader.
Le Bel Ouvrage Savennières 2004
Doft av honung, halm, äpple och grapefrukt. Efter ytterligare luftning växer en rostad ton av kaff e och smörkola fram. Smaken är som doften men får sällskap av mandelmassa och mjuka taninner. Aromatiskt med en komplex aromrikedom. Ett vin som passar bäst till mat.

Nicolas Joly
Vertikalprovning clos de la coulée de serrant

En annan topproducent i Savennières är vinprofi len Nicolas Joly. Han är ensam ägare till den 7 ha. stora underappellationen Coulée-de-Serrant. Alltsedan 1980 talet har han förespråkat biodynamisk vintillverkning. Joly är idag en förebild för många odlare med ekologisk eller biodynamisk inriktning och föreläser engagerat i ämnet världen över. I vingårdarna används inga kemiska gödnings- eller bekämpningsmedel. Ytterst lite svavel och ändå mindre med kopparsulfat, mjöldaggens fi ende, tillåts. Enkelt uttalat ska vinrankan leva i symbios med solen och jorden den växer i, alla komponenter har lika stor inverkan. Att använda kemiska tillsatser är detsamma som att långsamt plåna ut det naturliga kretsloppet, anser Joly.

Det som återförs till jorden ska också komma från naturen. När man sätter sig in i Nicolas tankesätt förstår man enkelheten och det logiska resonemanget. För visst kan det upplevas tillkrånglat att bedriva biodynamisk odling. Jag tänker på historier jag hört om nedgrävda kohorn och viner som tappas om först när månen står i nedan. Enligt Nicolas tro har man mycket att vinna om man lär sigläsa naturens bok, eller som han själv säjer att angripa problemen innan de uppstår. Vad man vinner är givetvis en otroligt långlivad slutprodukt utan minsta betänklighet på kvalitet.

Viner med personlighet där man egentligen inte behöver vara varsam i hanteringen. Joly själv anser att hans viner kan öppnas fl era dagar innan konsumtion. Fast att han inte kylstabiliserar sina viner och använder sparsamt med svavel är han inte rädd för oxidation. Dessutom är filtrering av vinet ytterst ovanligt. I vingården arbetar man med extremt låga skördeuttag på 20-25hl/ha, vilket motsvarar hälften av den tillåtna nivån.

Under en period på några veckor skördas druvorna vid 3-5 tillfällen för att druvorna ska ha optimal mognad. Vinet spontanjäser på gamla ekfat utan temperaturkontrollerade former. Joly själv rekommenderar att vinet luftas 24 timmar innan det ska drickas. Vinerna är upplevelser med tydliga personligheter i en komplicerad stil. Nicolas skördar druvorna vid samma tidpunkt var je år. Efter provningen kan vi konstatera att det bidrar till stor variation mellan årgångarna.

Clos de la Coulée de Serrant 2002
Guldgul färg med bärnstenston. Stor doft med bivax, honung, björnklister, päron, aprikos, mandelbiskvi, vinteräpplen och vått ylle. Samma smak som doft, fyllig och frisk med ett eldigt avslut och mycket lång eftersmak. Ett stort och fantastiskt vin som imponerar. Vi ställer oss frågan: Hur doftar guld?
Clos de la Coulée de Serrant 2003
Mandelblom, paranötter, såpa och vinteräpplen. Sötaktig smultrondoft växer fram med luftningen. Svamp och höstlik skog i bakgrunden. Kryddig, lätt rostad ton och en behaglig bitterhet. Lättare och stil än 02:an, med en mjukare frukt. Långt avslut.
Clos de la Coulée de Serrant 2005
Doftar halm, mandelmassa, vaxkritor, citrus, honungsmelon och höstäpplen. Ung, kryddig smak med mjuk frukt och knivskarp syra. Liten sherrykaraktär, bra koncentration. Visade sig vara ett perfekt tapasvin. Charkuterier; rökta och lufttorkade rekommenderas som tilltugg! Ett ungt vin i förhållande till sin kvalitet. Vinner förstås på lagring men är också superhäftigt att dricka nu. Höj serveringstemperaturen en aning så träder frukten fram på ett fördelaktigt sätt.

Maten till vinerna
På begäran har ett par rätter skapats för att förhöja upplevelsen av vinerna. Kocken Andrew Taylor på Countryside Bistro i Karlstad har i samråd med Vin&BarJournalens provningsgrupp smakat sig fram till två alternativ som inte går att motstå. Tillsammans med vinernas typiska Chenin Blanc karaktär blir kombinationerna något utöver det extra.

Låt er inspireras!


Texten är hämtad från Vin&BarJournal nummer 5/2007.

Vill du regelbundet få nyheter och reportage om dryckernas och njutningens värld? Prenumerera på tidningen!