Men, är det verkligen öl?

På redaktionen har vi sett och smakat det mesta när det gäller alkoholhaltiga drycker. Men vad ska man göra med den flodvåg av ölsorter som just nu väller över oss. Och … är allt som kallas öl verkligen öl? Vi bad en av våra ölskribenter kasta ut en livboj till oss innan vi sjunker – och ge några förslag på mer udda öltyper och kunskap att hålla fast i … när den där vågen sköljer över oss.

Barley wine

olguide-barley-wine-botet

Bötet Barley Wine

Vi börjar med barley wine. Det är antagligen det mest kända namnet på den här listan, men ändå en öltyp som många inte verkar veta så mycket om. Namnet kommer från den höga alkoholhalten ölet har, vanligtvis 8–12 procent. Nuförtiden är en alkoholhalt över 8 procent inget ovanligt, men det var klart mindre förekommande när den här typen av öl började bryggas och den liknades därför vid vin. Det finns även två olika typer av barley wine, engelsk och amerikansk. Den engelska typen är oftast ganska fruktig och klart sötare än den amerikanska. I äkta amerikansk anda är det istället beskan som är mest framträdande i den amerikanska varianten av barley wine.

I dag har de flesta bryggerierna en egen barley wine, och de varierar kraftigt i kvalitet. Barley wine är en av mina favorittyper om jag hittar en bra, men få saker är så tråkiga att dricka som en dålig barley wine. I den engelska kategorin rekommenderar jag Bötet Barley Wine från Nynäshamns Ångbryggeri. Det är inte den absolut bästa som går att hitta, men det är en bra startpunkt om man vill börja utforska barley wine. När det gäller de amerikanska är min favorit Old Guardian Extra Hoppy från Stone Brewing. Den släpptes i begränsad upplaga förra året och kan därför vara svår att få tag på, men hittar man den är den definitivt värd att prova. Som namnet antyder är det humlen som är tydligast i smaken och det finns också en hel del beska. Det är dock en välbalanserad öl, den är inte så överdrivet besk som en del öl från Stone kan vara.

Suröl

Boon Oude Kriek

Boon Oude Kriek

Suröl är det klart bredaste begreppet på den här listan. Det används idag som benämning på all öl med syrlig smak, så jag har begränsat mig till de vanligaste typerna.

Den allra vanligaste är antagligen lambic. Lambic är ett spontanjäst öl som måste innehålla minst en tredjedel omältat vete. Spontanjäst innebär att det inte tillsätts jäst för att starta jäsningen, istället förvaras ölet till en början i öppna kar för att komma i kontakt med de naturligt förekommande jästbakterierna i luften. Ölet flyttas sedan över till fat, som även de innehåller naturliga jästbakterier, för att jäsas i flera månader. För att ölet sedan ska få säljas som lambic måste det vara oblandat. Det är vanligare att ölet säljs som geuze, en blandning av lambic som fått jäsa i ett år och lambic som fått jäsa längre. Det finns också ett stort utbud av lambic med tillsatt frukt. Den vanligaste typen har körsbärssmak och kallas kriek.

Jag har ofta hört gueuze blandas ihop med gose, men gose är en helt egen typ av suröl. Gose bryggs med minst 50 procent vete, och har en smak som är väldigt annorlunda mot lambic och gueuze då den kryddas med salt och koriander. Precis som lambic var ölet från början spontanjäst, men idag tillsätts mjölksyrebakterier för jäsningen.

Sist ut bland surölen är flamländsk brun ale, även kallad oud bruin, och flamländsk röd ale. Namnet kommer från att båda typerna började bryggas i Flandern. De två typerna är snarlika i smaken, båda är utöver syrligheten ganska söta och fruktiga. Det är inte så konstigt då det inte verkar finnas någon riktigt skillnad på typerna. Letar man information om vad som skiljer dem åt hittar man en lång lista på vitt skilda förslag, men i slutänden handlar det helt enkelt om vad bryggeriet väljer att kalla sin öl för. Syrligheten kommer oftast från mjölksyrebakterier som antingen finns i faten om ölen lagras på ekfat eller tillsätts om den lagras i ståltankar.

Precis som med barley wine sträcker sig utbudet av suröl från fantastiskt bra till skrämmande dåliga. Vill man ha en bra startpunkt rekommenderar jag Boon Oude Kriek. Som namnet antyder är det en körsbärsöl och är lätt att få tag på då den finns på många av Systembolagets butiker.

Är man ute efter något riktigt bra tipsar jag istället om Caractère Rouge från Brouwerij Rodenbach. Det är en flamländsk öl som fått jäsa med körsbär, hallon och tranbär. Det är inte bara en fantastisk suröl utan också en av de bästa öl jag druckit, alla kategorier. Den kan vara svår att hitta eftersom den tillverkas i ganska små mängder, men ibland dyker den upp bland Systembolagets små partier och då är det definitivt värt att köpa en flaska eller två.

Saison

Saison Dupont

Saison Dupont

Saison är precis som barley wine en öltyp som många hört talas om, men få verkar veta vad det innebär. Saison är, inte helt oväntat, franska för säsong och det är en pale ale som började bryggas redan under 1600-talet. Den bryggdes på landsbygden i Vallonien under vintern och våren för att sedan serveras till säsongsarbetarna som hanterade skörden på bondgårdarna, därav namnet.

Saison är en öltyp som är väldigt svår att placera smakmässigt. Det beror på att det inte finns några egentliga regler kring vad en öl ska innehålla för få kallas saison, det är fritt fram att tillsätta och smaksätta med vad man vill. Det är något som nutidens mikro­bryggare utnyttjar friskt, det experimenteras mycket med olika kryddor i dagens saison och det har både fördelar och nackdelar. De fria tyglarna när det gäller kryddningen gör att man kan få en riktigt trevlig överraskning när man dricker en saison, men det innebär också att man aldrig riktigt vet vad man får när man provar en ny saison.

Vill man ha ett säkert kort bör man satsa på Saison Dupont från Brasserie Dupont. Den kommer inte direkt med några överraskningar, men det behövs inte när en öl smakar så bra som den gör. Den finns dessutom i Systembolagets beställningssortiment så det är inga problem att få tag på den.

Vill man ha något lite mer udda kan man prova Tank 7 Farmhouse Ale. Personligen tycker jag inte att den är lika bra som Saison Dupont, men den har klart kryddigare smak och är därför ett bättre val om man vill ha något som är lite annorlunda. Även den finns i Systembolagets beställningssortiment.

Black IPA

Beerbliotek Black IPA Cascade Columbus

Beerbliotek Black IPA Cascade Columbus

IPA har exploderat i popularitet de senaste 10 åren, men den betydligt yngre släktingen black IPA har inte fått i närheten av lika mycket uppskattning. Den första ölen som gick under namnet black IPA kom så sent som någon gång under 2000-talet, även om samma typ av öl existerat under andra namn i några årtionden. Namnet kommer från att den här typen precis som vanlig IPA är välhumlad, även om jag gissar att också säljtänket har spelat in en hel del när man lånat namnet från en så populär öltyp.

Utöver de klassiska IPA-tonerna med mycket citrus och beska har black IPA vanligtvis en kraftig smak av rostad malt och karamell eller choklad. Att den inte nått samma popularitet som vanlig IPA kan bero på att det är en ganska udda smakkombination men det är precis det jag gillar med black IPA, att den är så annorlunda.

Vill man prova black IPA finns det ett flertal sorter i Systembolagets beställningssortiment och av dem rekommenderar jag främst Beerbliotek Black IPA Cascade Columbus, en svensk öl som också finns att hitta på vissa Systembolag i Göteborg.

Om man är beredd att leta lite mer efter sin öl får man inte missa Sublimely Self Righteous Black IPA från Stone Brewing. Den har de vanliga tonerna man hittar i en black IPA och inte så mycket mer, men den har dem i en balans som är så nära perfekt en öl kan komma.