Österrikisk vinnäring visar sina rätta färger

osterrikisk-vinnaring.jpg TEXT & PROVNING: BIBBI NILSSON
FOTO: AUSTRIAN WINE ETC

Österrike var, som vinland betraktat, under många år synonymt med skandaler. Vinnäringen har nu återhämtat sig och utvecklas snabbt, dessutom i en positiv riktning. De vita vinerna från Österrike är välkända och rent av trendiga, Vin&BarJournalen slår därför ett slag för de röda på väg ut i rampljuset.

Det var 1985 som några oseriösa vinbönder valde att söta sina viner med dietylglykol. I och för sig harmlöst men förbjudet att använda. Extra besvärligt blev det eftersom det i media förväxlades med hälsovådlig glykol. Idag är det ingen fara att dricka österrikiska viner. Ambitiösa vinmakarfi losofi er kombinerat med hög kvalitet och strikta, ständigt uppdaterade lagar ger nämligen oss konsumenter ett rejält skyddsnät.
De torra, vita vinerna är idag fullt accepterade och riktigt trendiga. Här finns kryddiga Grüner Veltliner som till och med tappats på box för Systembolagets hyllor. Eller varför inte feta persikostinna rieslingtoner som nästan lämnar en tårögd vid upplevelsen? Österrike har mycket att erbjuda. Elegans, finess och värme är ord jag ofta relaterar till på den vita sidan.
75 procent av landets produktion är just vita viner. Det görs bra röda viner som också är omgivna av samma kvalitetstänk, däremot inte med lika långa traditioner. Inhemska druvor har på senare tid fått en viss inblandning av internationella druvsorter. Vad har vinmakarna för framtida tankar om röda viner? Når vinerna upp till samma status som de vita?

De bästa röda från Neusiedlersee
Det är framförallt Burgenlandregionen i landets östra delar som producerar röda viner. Odlingar belägna runt stäppsjön Neusiedlersee är gynnsamt lokaliserade och kan ge rejält fylliga viner med god koncentration. Landets bästa röda viner kommer just från distriktet Neusiedlersee, som sträcker sig mellan den grunda sjön och ungerska gränsen.
På den västra sidan av Neusiedlersjön vid Neusiedlersee-Hügelland finner vi mycket av vinnäringen centrerad kring den lilla staden Rust, med sina knappa 2000 invånare. Vinerna håller även här bra kvalitet, med inriktning mot en mer internationell, fruktdriven vinstil.
Zweigelt är den mest odlade, röda druvan och nu kanske många läsare tappar intresset. Österrike karaktäriseras nämligen av inhemska druvor på den röda sidan, det är landets signum. De odlas i stort sett ingen annanstans och har namn som kan vara svåra att lägga på minnet. Men de är inte fl er än att man kan lära sig, vilket rekommenderas, de mest ambitiösa vinmakarna i landet har nämligen bestämt sig: de som ännu inte upptäckt Österrikes stoltheter kan se det som en framtida utmaning.
Mittelburgenland, strax söder om Neusiedlersee-Hügelland har ett varmare klimat och med det också möjlighet att producera viner i volym. Hela 70 procent av produktionen är rött vin, en ovanlig siffra för ett vitvinsland. Området präglas av experiment-lusta med tyngdpunkt på Blaufränkisch, och man märker av mer sofi stikerade drag i vinerna. Uppmärksamhet i press och uppdaterade vinlagar har gjort att området börjar få mycket bra rykte på den internationella marknaden.

Viner i Bourgognestil
I norr finner vi den stora regionen Niederösterreich. I de västra delarna stoltserar distrikt som Wachau och Kamptal. Kända för sina vita, fi nessrika viner, den bästa kvalitet som landet kan leverera. På väldränerade lössjordar odlas också röda druvor som St. Laurent och Pinot Noir, i bourgogneliknande stil. Sofi stikerade vinstilar där flera vinkännare menar att det är just dessa viner vi kommer att se mer av på den internationella marknaden i framtiden.
Blaufränkisch eller Lemberger är druvan som hör hemma i Burgenland. Den ger viner med mörk frukt, bra färg och tanniner.
Syran kan också bli markerad om vinet behandlas väl och vinerna kan få riktigt bra karaktär. Ett problem är att druvan riskerar att frysa bort, eftersom den knoppar tidigt och mognar sent. Med den anledningen uppfann Dr. Zweigelt en korsning mellan Blaufränkisch och St. Laurent, en annan inhemsk druva som liknar Pinot Noir i sin karaktär, om än mer tålig. Zweigelt är en relativt
ung druva som inte ens har hundra år på nacken och har alltså många av Blaufränkisch egenskaper, men är tåligare att odla. Den fjärde druvan värd att lägga på minnet är Blauburgundeeller – eller Blauer Spätburgunder (lokal benämning på Pinot Noir).
Bland de internationella druvorna är Cabernet Sauvignon numera vanlig i Burgenland. Pinot Noir och Merlot är andra druvor som också odlas.

Strikt vinlag och ny kvalitetsbeteckning
Sedan 1986 håller man mycket strikt på Österrikes vinlagar som dessutom regelbundet uppdateras. 200 började landet införa kvalitetsbeteckningar på vinområden, enligt appellationssystemet DAC-Districtus Austriae Controllatus. Hittills har tre distrikt fått utnämnelsen, varav ett för sina röda viner.
Mittelburgenland blev kvalifi cerat förra året med restriktioner som endast tillåter Blaufränkischdruvan. Vidare tillåts tre vinstilar; Classic, Brand eller Reserve. Varje stil har inbördes restriktioner om ekfatslagring och alkoholhalt. DAC-systemet har konstruerats för att i första hand hjälpa de mindre kända områdena som behöver bättra på sitt namn på grund av tidigare överproduktion. Detta innebär att redan etablerade kvalitetsdistrikt som Wachau och
Kamptal kan komma att välja bort benämningen, för att inte äventyra sitt redan goda rykte. Många vinhus i Österrike är familjeägda och har gått i arv sedan generationer tillbaka. Det finns också många nya vinmakare, där det gemensamma är ett lokalt tänkande med internationell
anpassning. Många av dessa producenter är utbildade, har praktiserat utomlands, talar mycket bra engelska och har anpassat sina hemsidor för en internationell marknad.
Ett sådant exempel och en nyhet i Systembolagets beställningssortiment i juli är Weingut Leo Hillinger. En vinmakare som ärvt vingården och idag driver företaget vidare i en supermodern stil. Inspirerad av och med erfarenheter från vinframställning i länder som USA (Kalifornien), Nya Zeeland och Sydafrika tillverkar han viner, där naturvänliga principer är en självklarhet.

De röda får internationellt erkännande
Bland internationell press har Österrikes röda viner också börjat uppmärksammas. Det är inte ovanligt att tidningar som Wine Spectator, Wine Advo
cate eller Wine&Spirits klassar vinerna med höga poäng, 90 eller mer. Så var fallet för vinet; Moric Alte Reben Lutzmannsburg Blaufränkisch -03, från Mittelburgenland, i mars i år. En recensent på vingurun Robert Parkers tidning Wine Advocate rankade vinet till toppnoteringen 94 poäng. Lite av ett internationellt erkännande som bevisar att Österrike är med i konkurrensen på allvar.

Total förändring i vinproduktionen
En annan framgångsrik producent som vi snart hoppas få se på svenska marknaden heter Feiler-Artinger i Rust, Burgenland. De senaste åren har företagets viner fått fina recensioner i vinmagasinen Wine Spectator och Wine&Spirits. Vinmakaren själv, Kurt Feiler, berättar för Vin&BarJournalen om utvecklingen av vingården de senaste 20 åren, eller som han själv påstår, en total förändring. På den röda sidan har man gått från söta viner till i huvudsak torra. Malolaktisk jäsning introducerades i slutet av 1980-talet och används i stor utsträckning på de röda vinerna. Hanteringen av ekfat har också förändrats, idag lagrar man på franska Barriquer. Även i vingården är mycket av arbetet utvecklat med hårdare beskärning och en tydlig inriktning mot ekologisk odling. I framtiden ser Kurt Feiler att vinerna får ett allt större djup och finessrikedom. Borta är de söta, tunga, nästan odrickbara vinerna som det finns exempel av på marknaden idag. Uppmärksamheten i press tar han med ro, men erkänner att det är bra för
ryktet.


Texten är hämtad från Vin&BarJournal nummer 4/2007.

Vill du regelbundet få nyheter och reportage om dryckernas och njutningens värld? Prenumerera på tidningen!