Peter Gago har blivit stor

 

 

 

 

Text: Örjan Abrahamsson
Foto: Graeme Robinson

» Ingen kan tillfredställa allas smaker«, säger Peter Gago. Ett spjuveraktigt leende spelar på hans läppar. »Men varför inte försöka?« Så har denne australier, årgång 1957, en unik position att just tillfredställa allas smaker, åtminstone när det gäller vin.

Peter Gago har blivit storSedan fyra år är Peter Gago chefsvinmakare i ett av Australiens mest berömda vinhus, Penfolds.

Inget dussinjobb direkt. Likväl är han lågmäld, ödmjuk och självironisk. Ganska ovanlig egenskaper hos erkända vinmakare. Delvis beror det nog på hans bakgrund.

– Jag har ingen familjekoppling till vin. Från början är jag lärare i matematik och kemi.

Det var rentav en slump att han alls halkade in i vinbranschen.

– Min fru vidareutbildade sig i psykologi vid universitetet i Adelaide och frågade mig: Vad ska du bli när du blir stor?

Han skrattar. Ännu tycks han inte ha blivit stor. Korrekt uppklädd i slips och kostym, har han likväl något pojkaktigt energiskt över sig.

Så Peter Gago började också studera igen, men oenologi, vinkunskap. Snart var han fast.

– Det är ju så med det mesta. Ju mer man lär sig om något, desto intressantare blir det.

Passionerad och orolig
Vi träff ar Peter Gago över en lunch. Jobbet till trots är han snarast motsatsen till en vinsnobb. Visst, han älskar vin passionerat, älskar att jobba med vin, har knappt tid att göra något annat – två privata vinkällare kräver all hans fritid – men han tycks ha en uppfriskande distans till vinmakeriet.

Han talar nyfiket om stort och smått, döljer inte en viss oro. Oro över miljöförstöring, över att världens rikaste nation, USA, kan acceptera fattigdomen i det egna landet. Han gillar Sverige, säger han och låter helt uppriktig.

Hans mörka hår, lätt sydeuropeiska utseende har sitt ursprung i Spanien, varifrån farföräldrarna utvandrade till England, därav det ovanliga efternamnet. Men, nej, han talar inte spanska.

– Vi är så slöa i Australien. Vi behöver inte lära oss andra språk. Vi är isolerade från resten av världen.

Likväl talar Peter Gago både franska och italienska.

Peter Gago har blivit storAlla har åsikter om grange
Penfolds har goda anor i Sverige. Ända sedan den australiska vinboomen på 1980-talet har Penfolds Rawsons’s Retreat, röd och vit, varit två av Systembolagets storsäljare. Många vinjournalister har år efter år hyllat vinerna för deras genomgående höga kvalitet.

Rawsons’s Retreat är ändå bara två av det tjugotal (!) Penfoldsviner som finns i Systembolagets sortiment, i ett prisspann från 69 till 1 799 kronor. Det senare är prislappen för årgång 2000 av flaggskeppet Grange.

Grange? Klingar välbekant? Jovisst, detta fullblodiga shirazvin är ett av världens mest kända viner, rentav det mest kända från den så kallade nya världen.

Kultvinet Grange är själva ursymbolen för det nya vintänkande som tog fart efter andra världskriget.

Före Grange fanns enbart stora viner från Frankrike. Grange var det första beviset för att inte bara fransmän kunde göra ypperliga viner. Grange får än i dag ärrade vinälskare att vända näsan i doftriktingen.

– Grange är ett vin som vinälskare alltid har en åsikt om. Genom åren har många påpekat att Grange skulle bli ännu bättre om det lagrades på franska ekfat istället för amerikanska. Förmodligen, tilläger han lite hädiskt, har de nog rätt. Men vi kommer inte att ändra stilen.

–Men på Penfolds kan vi både äta kakan och ha den kvar. Så vad vi gjorde var att skapa ett annat högkvalitativ shirazvin, men lagrat på just franska ekfat. RWT Barossa Valley Shiraz.

RWT ska utläsas Red Winemaking Trial. Första årgången var 1997. Priset är mindre än hälften mot Grange. Ganska dyrt med andra ord.

Prisvärt? En fråga om smak, men främst kanske om ekonomi. Snuskigt gott är det likväl, när Peter Gago fyller mitt glas.


Fakta: Peter Gago
Ålder: 49 år
Yrke: Chefsvinmakare hos vinfirman Penfolds i Australien. Har arbetat i företaget sedan 1989.
Hobby: Önskar att han hade tid med någon.
Gillar: Att undervisa.

Peter Gago har blivit storEgo är en farlig sak
Så vad kan Peter Gago tillföra Penfolds? Vinmakare vill ofta sätta sin egen särprägel på vinerna, men det tycks som om Penfolds redan har en mängd distinkta, väletablerade stilar?

– Ego är en farlig sak, svarar han lågt. Jag vill inte låtsas vara ett helgon, men du kommer aldrig att se mitt namn tryckt på någon flasketikett. Om det ändå skulle ske, skulle också hela vinmakningsteamet på Penfolds namngivas.

Han betonar vilket lagarbete som ligger bakom Penfolds framgångar. Så vad är hans utmaning?

– Det finns så mycket att utveckla, hos Penfolds, och i Australien, svarar han entusiastiskt.
– Glöm inte att Australien är ett mycket stort land, lika stort som USA minus Alaska.

Eller närmare tjugo gånger större än Sverige. Klimatmässigt har Australien allt från öken till snö. Fortfarande finns så många regioner att upptäcka och enorma arealer att odla upp.

Och nya viner att skapa. Han ger ett exempel.

– Länge gjorde vi huvudsakligen chardonnayviner med chardonnaysmak, säger han ironiskt.

Han syftar på de maffiga, överfatlagrade chardonnayviner som var mycket populära på 1980-talet, trots vinexpertisens kritik.

– Numera är situationen helt annorlunda. Dagens australiska chardonnayviner är rikare, mer varierade, mer komplexa. Det finns australisk chardonnay med minerallik, flintig karaktär, som hos en chablis. I Coonawarras varma klimat gör man en fruktig, tropisk chardonnay med ton av ananas, och så vidare.
– Eftersom vi i motsats till Europa t
illåts blanda druvor från olika regioner finns oändliga möjligheter att skapa nya eller nygamla stilar. Ännu finns exempelvis ingen australisk chardonnay som påminner om Montrachet.

Montrachet, från Bourgogne, anses av många vara världens främsta, mest intensiva vitvin alla kategorier.

Ett ständigt experiment
Så är en australisk Montrachet Peter Gagos nästa utmaning? Han undviker vant min nyfikna fråga. Företagshemlighet … Istället svarar han att man ständigt experimenterar på Penfolds. Just nu bland annat med den italienska rödvinsdruvan sangiovese. Men det är ingen brådska.

– Penfolds har funnits i 161 år. Och vi planerar att fortsätta i 161 år till. Minst.

Själv är han strängt taget bara i början av sin karriär som chefsvinmakare. Vilka viner han själv kommer att vara med att skapa får framtiden utvisa. Det är bara vänta och se. Vänta och smaka. RWT duger mer än gott tills vidare.


Texten är hämtad ur Vin och Bar Journal nummer 2/2006.

Vill du regelbundet få nyheter och reportage om dryckernas och njutningens värld? Prenumerera på tidningen!