Världsmästare på destillat

Världsmastare på destillat TEXT & FOTO: Karin Ahlström Jensen

Norrtelje Brenneri grundades 2001 av två fullständiga noviser på området. Richard och Kristina Anerfält-Jansson lärde sig snabbt och har redan blivit belönade med guldmedaljer för sina destillat.

Roslagen visar sig från sin allra bästa sida: gröna ängar, blå himmel och strålande solsken. Det kan inte bli vackrare än så här! Jag är på väg till Söderby Gård i Lohärad utanför Norrtälje, närmare bestämt till Norrtelje Brenneri. Jag passerar Norrtälje och efter ytterligare en halvmils körning ser jag en anonym liten skylt: ”Brenneri”. När jag senare påtalar detta för Richard Jansson, som tillsammans med sin fru Kristina Anerfält-Jansson äger och driver Norrtelje
Brenneri, att han möjligen kunde fundera på en tydligare skyltning blir han mörk i blicken. ”Tror du inte vi har försökt! Vägverket tar ner dem.”
Därefter säger han en del om denna myndighet som jag inte får skriva och avslutar med: ”nu talar vi om något roligare”. Att starta ett bränneri har alltså sina komplikationer, ganska många faktiskt, särskilt när man som Richard och Kristina började utan några som helst kunskaper om sprittillverkning.

Femte generationen på gården
Richard och Kristina var båda nöjda med sina respektive arbeten när Kristinas föräldrar meddelade att de inte längre orkade sköta den gamla släktgården. Richard och Kristina hade inte alls tänkt sig ett liv som bönder och tackade nej. Dock slumpade det sig så att Kristina vid samma tid gjorde en kompisresa till Åland och besökte Tjudö vingård. Hon blev så exalterad av det hon såg att hon genast ringde hem till maken och förslog att de skulle ta över gården och starta ett bränneri.
– Vi har väl båda en ”entreprenör-gen” i oss och kände att vi hade chansen att bli först. Problemet var att vi var fullständiga noviser. Men i maj 2001 tog vi ändå beslutet att starta vårt eget bränneri på gården och sedan inleddes diskussionerna med alla de myndigheter som måste godkänna eller påverka vårt byggprojekt, berättar Richard Jansson.
Paret slutade räkna hur många timmar som lades på kontakter med olika myndigheter (33 stycken totalt) när de passerade 2000!

›› Om vi själva inte gillar en ny smak kommer den aldrig ut på marknaden ‹‹

Svenska bär och frukter
Det allra viktigaste för de nyblivna ”hembrännarna” var att snabbt lära sig mer om hur man producerar fruktdestillat, vilket var och fortfarande är den grundläggande affärsidén. Och vem ska man lära sig av om inte av de allra bästa.
– Via kontakter fick Kristina möjlighet att praktisera hos Joseph Hochmeiyer som är en av de allra bästa producenterna av fruktdestillat i världen. Han är verksam i Österrike där de producerar och dricker betydligt mer destillat än vi gör i Sverige. Ytterligare en mentor fick vi i Dr Hagman. Han har ägnat åtta år vid universitetet i Stuttgart åt att lära sig ”koka sprit”, berättar Richard Jansson.
Duktiga mentorer menar Richard är ett måste om man ger sig in i en ny bransch och något som
har varit en framgångsfaktor för Norrtelje Brenneri. En annan viktig faktor är de svenska bären
och frukterna som innehåller 3 0 procent mer socker än de som växt längre söderut i Europa och
som gör att den svenska frukten ger ett bättre utbyte och betydligt mer aromer.
– Från början tänkte vi bara producera bärdestillat och vår första produkt var svartvinbärssnapsen. Ganska snart körde vi igång med äpplen och päron, på kravodlad frukt, och båda dessa har vi fått pris för i världens största tävling för destillerad sprit. Nu producerar vi även en havtornssnaps och en punsch med mycket måttlig sötma, berättar Richard.

”Snopprade” tio ton frukt
När frukten och bären kommer till bränneriet måste de först rengöras och rensas. Tidigare gjordes detta för hand och Richard berättar hur han efter en dag på IT-jobbet gick hem och ”snopprade” (eget uttryck för avstjälkning) några hundra kilo äpplen. Det fungerade visserligen som en form av avslappning och terapi men när det är tio ton som ska avstjälkas och därefter möjligen några ton till beroende på efterfrågan så börjar det bli en nödvändighet med maskinell support.
Frukten, som ska vara så mogen som möjligt, mals eller passeras före mäskning i en maskin som har stora likheter med en kompostmaskin, och får därefter jäsa. Inget socker tillsätts, bara sydafrikansk jäst som sägs vara den allra bästa. Destillering sker därefter två gånger i den vackra kopparpannan av märket Christian Carl. 180 liter mäsk pumpas in i pannan och bränns av på cirka två timmar. Mäsken blir då ett första destillat som fortfarande innehåller en del mindre bra komponenter. Därefter följer själva findestilleringen som tar åtta till tio timmar. Det är då det gäller att ha fingertoppskänsla.

Det är hjärtat man vill åt
Destillatet går in i pannan med en temperatur på 18 grader som sedan ska stiga upp till spritens kokpunkt 78, 3 grader. Detta får inte gå för fort för då hinner dåliga alkoholkomponenter inte koka bort, men inte heller för långsamt eftersom man då förstör aromer och smakämnen. När destillatet kokar kommer först det som kallas huvudet som har en alkoholhalt på 90 procent, därefter hjärtat, finspriten, och slutligen svansen.
– Hjärtat är den sprit man så småningom buteljerar och det gäller att veta precis när man ska byta kärl för att separera den från först huvudet och därefter svansen. Den fingertoppskänslan har inte jag, så det är alltid Kristina som sköter den delen, berättar Richard.

Gårdens eget vatten godkänt
När destilleringen är klar håller spriten en för hög alkoholhalt, cirka 80 procent, och måste spädas med vatten. Gårdens eget vatten är godkänt av livsmedelsverket men paret Jansson som inte slarvar med någon enskild detalj under hela produktionen, renar vattnet ytterligare. Därefter återstår buteljering och etikettering för delar av sortimentet medan äppel och pärondestillat läggs på ekfat för att mogna och ta åt sig lagom mycket fatarom, precis så
mycket så att inte de goda fruktaromerna tar stryk. Tunnorna ligger i den så kallade skattkammaren vilken i ett tidigare
liv inhyste gårdens hästar. Gården från 1904 har varsamt byggts om och ut för att kunna inrymma bränneriet. Några delar är redan urvuxna och måste snarast göras större. Detta
gäller även kopparpannan som har blivit för liten och långtgående planer finns på att skaffa en större till hösten.
– Det enda som troligen aldrig blir för litet är vår flaskbuteljeringslinje. Jag bestämde att vi skulle ha en som är sex meter lång och som klarar 2500 flaskor i timmen. Kristina trodde inte på den utan köpte en liten och smidig buteljeringsmaskin som klarar 200 flaskor i timmen, till ett helt annat pris dessutom. Gissa vilken vi använder?! Det beslutet får jag äta upp ibland, säger Richard med ett leende.

›› Svensk frukt är en framgångsfaktor för oss ‹‹

Punsch och havtorn storsäljare
Norrtelje Brenneri är ett litet bränneri med en produktion på cirka 6000 buteljer idag, målet är
att komma upp i det dubbla. Sortimentet är dock relativt brett och idag tillverkas RoslagsSnaps
Svartvinbär, Havtorn, Rönnbär, Äpple, Päron samt en Roslagspunsch. Storsäljare just nu är punschen och Roslagssnaps Havtorn. Dessvärre är det inte alla förunnat att gå in på Systembolaget och köpa en flaska. Produkterna kan bara köpas och beställas i Stockholms och Uppsala län. Numera sker den stora försäljningen på Eckerö och Vikinglinjen och inom kort kommer Norrtelje Brenneris flaskor även att synas i Border Shop, ett fenomen som du känner till om du någon gång passerat Puttgarden i Tyskland. Förhandlingar pågår också med att sälja på ett flygbolag.
Richard och Kristina arbetar nu vidare med att utveckla bränneriet på gården. Det gäller allt från
att utöka produktionen, skaffa nya försäljningskanaler, ordna fler snapsprovningar på gården och ta fram nya smaker . Vilka det blir beror vad de själva faller för. Om de inte själva gillar produkten släpps den nämligen aldrig ut på marknaden.
När jag lämnar dem i solskenet ska paret ta det lugnt i flera timmar och fira 25-årig bröllopsdag.
Annars är det alltid full fart!
– Jag är lat av naturen, men jag har aldrig tid att vara det, avslutar Richard Jansson.


Texten är hämtad från Vin&BarJournal nummer 4/2007.

Vill du regelbundet få nyheter och reportage om dryckernas och njutningens värld? Prenumerera på tidningen!