Vättern, vattnet, vodkan

Spelar det någon roll vad man tillverkar vodka av?
Man destillerar och filtrerar och filtrerar … i slutänden smakar väl allt likadant?
Eller nästan likadant.

Tror du det har du nog inte testat flera olika sorters vodka.

Framför allt har du inte smakat vodka gjord på vätternvatten.

De som skapar vin, sprit eller öl brukar ofta tala om ”terroir” – jordmånen där råvarorna växer.

Väldigt sällan talar man om vattnet som används.

Kanske beror det på att vatten ofta kanske inte är så mycket att orda om.

Vatten är vatten.

Eller?

Nej, det finns vatten och så finns det vatten.

Och så finns det vatten från Vättern.

När jag träffar Pål Atle Skjervengen blir jag först något förundrad.

Vi ska tala om Svensk Vodka.

… och det är en norrman jag ska tala med.

Jo, det är klart tänker jag att en norrman vet en del om starka och brända drycker. Han tillhör ändå ett folk som skapat och framställt några av mina favoritakvaviter.

Borde han inte hålla sig till det i så fall?

Efter vårt samtal inser jag om en gammal sanning – det är den utomstående betraktarens ögon som lättas upptäcker det unika, det som särskiljer en företeelse från alla andra. Man har helt enkelt andra referensramar.

Ta det här med Vättern.

Vad är Vättern för mig? En stor sjö som alltid verkar dimhöljd de gånger jag passerar den. Och så har vi vätternrödingen förstås.

”Vätterns vatten är speciellt,” säger Pål med ett förklarande och självklart tonfall och lutar sig fram över bordet och tittar undersökande på mig som för att se om jag verkligen förstår vad det innebär. ”Det är med sin renhet och milda mineralton helt unikt i världen.”

Egentligen förstår jag det direkt vad han menar. Jag har fiskat, badat och druckit av vattnet i vattendrag på Senja och i sjön Andvattnet, så om en norrman säger att Vättern är unik får jag nog tro på honom.

Dessutom är fakta ganska entydiga i det fallet.

I dag får elva kommuner och deras 250 000 invånare sitt vatten från Vättern.

I framtiden ser det ut att bli ännu fler – flera miljoner – om planerna på att Örebro och kommuner i Mälarområdet också ska hämta sitt dricksvatten från Vättern.

En orsak till detta är vätternvattnets renhet. I Örebro-regionen har man till exempel problem med Svartåns vatten där risken ofta är stor för föroreningar eftersom den rinner genom odlingar, infrastruktur och industriområden. Klimatförändringar spelar också roll för kvaliteten i Svartån.

Men Vätterns vatten är så rent att det räcker med en enkel filtrering i sandfilter innan det kan drickas.

Och Vätterns vatten räcker. Varje år tas 28 miljoner kubikmeter ut ur sjön som dricksvatten. Det kan låta mycket men är bara en promille av det vatten som finns i sjön. Dess storlek och läge gör dessutom att den inte påverkas nämnvärt av klimatförändringar.

”Jag tror att det är dags att peka på att jordmån och mineralhalt spelar roll även när det gäller vodka. Vi ser det ju som självklart när vi talar om Champagne och Chablis eller om viner från Anderna. De faktorerna påverkar givetvis också den som framställer vodka. Och Vätterns vatten är unikt genom sin smak och renhet.”

När jag efteråt tragglar mig igenom de kartläggningar SGU (Statens geologiska underökning) gjort av området runt Vättern kan man bara konstatera att Pål har rätt. Och de mineraltoner som finns i den 120 meter djupa sjöns vatten träder fram tydligare eftersom vi har att göra med ett mjukt vatten då halten av kalcium och magnesium är relativt låg.

Om ni undrar vad den milda krämigheten kommer från när ni smakar på Svensk Vodka, så har ni antagligen en del av förklaringen här.

Om jag ni nu mot all förmodan inte litar på Pål, SGU och mig så bör ni minnas att redan den store Carl Jonas Almqvist påpekade att:

”Hela Vättern är till sin natur blott en

enda stor källa, den största på jorden.

Man dricker vatten rent ut ur

själva Vättern.”

När Pål märker att han övertygat mig om vattnets betydelse tar han sats direkt och går vidare med den roll de övriga råvarorna spelar.

”Vintervete” säger han med emfas. ”Vi använder vintervete”.

Det är svårt att tänka sig ett svenskt julbord utan en julaquavit. För den som vill ha en klar men samtidigt smakrik snaps till sill, ål, strömmingslåda och andra fiskrätter är Lake Vättern Svensk Julaquavit ett utmärkt val. Där finns en kryddighet i smaken av dillfrön och kummin i kombination med ett tydligt stråk av citrus som ger en friskhet. Nummer 1070801, 279 kronor.

Den här gången är jag mycket lättare att övertyga. Vintervetets kvaliteter när det gäller spritproduktion känner jag väl till. Min favoritbourbon för sin rundhet och gör en majswhiskys ovanliga krämighet i smaken just därför att tillverkaren blandar i en relativt stor andel vintervete.

Ganska givet då att samma sak händer med en vodka som helt görs på vintervete – man behöver inte använda bekämpningsmedel och pesticider – temperaturen både skyddar vetet och gör att smaken blir tydligare … och det kan vara det senare som bidrar till känslan av krämighet.

De vetesorter som används är Cumulus, Nimbus, Julius, Kranich och Hereford och de odlas och skördas förstås i de urgamla jordbruksbygderna runt Linköping.

”Terroir” och ursprungsmärkning blir allt viktigare ju mer upplysta och kunniga vi konsumenter blir – vi lär oss att förknippa det vi tycker om med en ursprungsbeteckning.

”Svensk Vodka förtjänar givetvis att ursprungsmärkas enligt EU:s regelverk som en unik produkt – en vodka som produceras helt med lokala råvaror och vatten och traditionella metoder. Då är det just svensk vodka”, konstaterar Pål.

Han arbetar nu hårt med att marknadsföra den unika produkten ute i världen – ofta i samarbete med producenter av mat som är unik för Sverige.

Jag märker att Pål anser att det verkligen är en premiumprodukt han har ansvar för – det är därför han inte räds att framöver lansera Svensk Vodka i Polen – och fast jag först tänker att det är som att sälja sand i Sahara inser jag att det är klart det kommer att gå bra.

Ett folk som polackerna som uppskattar vodka kommer givetvis att gilla en vodka som skapats av det kanske renaste vattnet i världen.

VINNARVODKA SOM INTE GÖR DIG MATT

När jag funderar på vilka jag ska bjuda in till en testpanel för att provsmaka Svensk Vodka och vilken sorts aktivitet som ska beledsaga provningen så blir det som det så ofta blir.

Det ena ger det andra.

Klart jag måste ha en ryss med i panelen och min ryske bekant Pavel förklarar för mig att när det gäller aktivitet bör panelen spela schack.

”Schack?”, säger jag förundrat.

”Schack”, svarar Pavel med en för mig obegriplig självklarhet i tonfallet.

”Men de som ska ingå i panelen måste förstå sig på vodka” invänder jag, det räcker inte med att de kan spela schack.

”Alla som kan spela schack någorlunda bra förstår sig på vodka”, förklarar Pavel, fortsatt med samma självklarhet i rösten.

Så får det alltså bli och han får i uppdrag att sammankalla några vänner, alla av slavisk börd – där är vi helt överens; slaver förstår sig på vodka. Under kvällens samtal försöker jag utforska om de alla har samma inställning som P. – att schackspel och vodka hör ihop. De visar sig alla vara väldigt ense om detta.

Andrej förklarar det kanske bäst:

”En bra vodka skärper dina instinkter och din förmåga att tänka logiskt, men den gör dig också samtidigt mildare till sinnes. Du blir alltså klar- och snabbtänkt men på samma gång gör ditt milda sinnelag att du bättre förstår dig på andra människor. Precis de egenskaper du behöver när du spelar schack.”

Under kvällen blir de alla rörande överens om att Svensk Vodka är en utmärkt att dricka när man spelar schack, eller som Pavel säger: ”Hade Karjakin haft en flaska med sig när han gjorde upp med Magnus Carlsen om världsmästartiteln hade han inte förlorat.”