Petroleum delar vinvärlden

Den kemiska doften av petroleum i rieslingvin är lika älskad som kontroversiell. Anders Melldén har tagit reda på varifrån den kommer.

TEXT OCH VINTIPS ANDERS MELLDÉN

Som en blomsteräng vid autobahn. Det slitna uttrycket beskriver doften hos ett vin av riesling och syftar dels på den inbjudande aromatik druvan bjuder på. Dels ett av dess tydligaste kännetecken, den så kallade petroleumkaraktären – en lite kemisk doft av olja, avgaser och bensin lik den du känner när du hämtar bilen på verkstaden. Men var kommer den ifrån? Är den positiv eller negativ? Och är den verkligen unik för rieslingvin?

Riesling är en av världens mest älskade druvsorter, känd för sin förmåga att uttrycka platsen den vuxit på samtidigt som den bjuder på frisk syra och aromer av såväl frukt som blommor. I en blindprovning känns vinet oftast igen tack vare dessa, och en hint av petroleum som har en tendens att utvecklas i takt med att vinet åldras. Petroleumkaraktären är omdiskuterad av såväl vinprovare som vinmakare, och är i moderna viner mindre vanlig än den en gång var. Anledningen till det är att man numera vet var den kommer från.

Petroleumdoften uppstår av en kemisk förening som kallas 1,1,6-trimetyl-1,2-dihydronaftalen. Eftersom det i stort sett är omöjligt att säga – särskilt efter ett par glas riesling – förkortas det TDN. Denna förening bildas naturligt eftersom den skapas ur druvans karotenoider, gula färgämnen. Koncentrationen av karotenoider är dels olika i olika druvsorter, dels olika från olika växtplatser. Och TDN skapas när karotenoiderna bryts ner. Det är därför petroleumkaraktären blir tydligare när vinet åldras.

Ju mer stress, exempelvis sol och värme, druvorna utsätts för, desto högre nivåer av TDN kan utvecklas. Därför är petroleumtoner i unga viner vanligare i riesling från soligare, varmare klimat och från solrika årgångar. Men jordmånen spelar också stor roll. Stenig jord, som den skifferhaltiga i många kända vingårdar i Tyskland, anses bidra till högre halter.

Skifferjorden skapar stress eftersom den är mager och väldränerad. Dessutom behåller de mörka skifferstenarna värme även när solen inte är stark, vilket kan påskynda mognaden av druvorna. I mager jord utvecklas inte heller druvans fruktiga aromer lika mycket, vilket i slutändan kan förstärka upplevelsen av petroleumdoften.

Petroleumkaraktären har blivit ett kännetecken för rieslingvin men går också att hitta i andra viner. Själv har jag känt den i vin av vermentino från Toscanas soliga kust, i viner av garganega från svart, vulkanisk jord i Soave, ja till och med i vissa lagrade viner av chardonnay från Chablis. Karaktärer som liknar petroleum kan jag hitta i Frankens silvanerviner och i vissa av Loiredalens chenin blanc-viner. Semillon är en druvsort som främst förknippas med Bordeaux, men i Australien finns regionen Hunter Valley där semillon är populär. Vinodlarna där trodde förr att de hade riesling i vingårdarna och behandlade druvorna därefter. Vinerna fick därför liknande karaktär, och du kan än idag känna petroleum i lagrade viner från regionen.

Trots detta är det hos rieslingvinerna petroleumkaraktären är vanligast och mest omdiskuterad. För många vinkännare är den ett tecken på ett välutvecklat och komplext vin, och förknippas med något bra. Särskilt i högklassiga rieslingviner från regioner som Alsace, Mosel, Rheingau, Pfalz och Australiens Eden Valley och Clare Valley. Andra föredrar istället fruktiga rieslingviner utan denna karaktär. För vissa vinproducenter har det på sistone blivit prestigefyllt att göra vinerna i den senare stilen. De arbetar därför aktivt med att kontrollera TDN-nivåerna genom att anpassa skördepraktiker och vinifikationsmetoder.

Petroleumdoften i rieslingvin är en fascinerande egenskap som delar vinvärlden. Medan vissa älskar den för att den gör vinet lättare att känna igen och för dess bidragande till vinets komplexitet, föredrar andra en fräschare, fruktigare stil. Oavsett preferens är det en doft som speglar rieslingdruvans unika karaktär och dess förmåga att utvecklas över tid. Nästa gång du provar en mogen riesling, se om du kan identifiera dessa aromer – och avgör själv om du tillhör beundrarnas eller skeptikernas skara.

VINTIPS!
PROVA VINER MED LITE SVAVEL