Grekland har en mycket lång vintradition och arkeologiska fynd visar att det trampats druvor i åtminstone 2 000 år i landet. Man tror också att det var handelsutbytet med bland annat vin och olivolja som lade grunden för den grekiska civilisationen som är vaggan för stora delar av den kultur och demokrati vi lever i idag. I mitten av 1400-talet inleddes en period utan vinproduktion som sträckte sig ända till 1821. Under den tiden var grekerna under ottomanskt och senare turkiskt herravälde.

När grekerna började göra vin igen var produktionen inriktad på enkla bordsviner. Men den grekiska vinproduktionen har genomgått en revolution under de senaste decennierna. Startpunkten för förändringen var EU-inträdet. På senare år har det skett en enorm utveckling inom alla kategorier. Välutbildade oenologer och vinmakare och ett vidgat samarbete med utländska experter har lett till att landet börjat återfå sitt anseende som ett kvalitetsmedvetet vinland.

Den totala odlingsarealen på omkring 130 000 hektar ger en årlig vinproduktion på cirka 3,5 miljoner hektoliter varav 70 procent är vitt vin. Grekland har många egna lokala och inhemska druvor. Dessutom odlas också de vanliga internationella druvorna, som cabernet sauvignon, syrah, merlot, chardonnay och sauvignon blanc. Men i den här artikeln ska vi koncentrera oss på det genuint grekiska.

Druvor med variation

Assyrtiko är en grön druva som ursprungligen antas komma från ön Santorini. Den ger en bra avkastning och är känd för sin friska syra. Druvan klarar landets varma klimat bra och ger kraftfulla, men ändå fräscha och rena vita viner med mycket mineralsälta och citrus. När de lagras på ek dyker även underbara toner av smöriga kex upp.

Malagousia är en grön druva som varit bortglömd länge men nyligen återupptäckts. Grekerna tror att den kommer från fastlandets södra kust. Druvan mognar tidigt och ger bra avkastning. Vinerna blir smakrika och fylliga med toner av apelsinblom, lime och fräscha örter.

Moschofilero är en grön druva som producerar torra, aromatiska vita viner med blommiga toner av persika, aprikos och med lite ålder får vinet även inslag av hasselnötter och mandel. För dig som gillar Moscato d’Asti är unga viner gjorda på denna druva något att utforska.

Savatiano är en grön druva som tillsammans med kåda är huvudnumret i Retsina. Den har en syra med samma citrontoner och bett som ett välgjort vin från Chablis. Eftersom vinerna lagras på ek kan även toner av vax, honung och rostat bröd dyka upp som komplement till den höga syran.

Agiorgitiko är den mest odlade blå druvan i Grekland och den kommer från den östra delen av Peloponnesos. Namnet kommer troligen från St. George, det är en liten by i Peloponnesos. Druvan mognar sent, är mångsidig och kan ge viner i många olika stilar beroende på var den odlas. Allt från frisk rosé till sträva och tanninrika lagringsvärda viner.

Xinomavro är en blå druva som är vanligast i norra Grekland. Namnet xinomavro betyder ”svart syra” och refererar till den höga syran i druvan. Den har likheter med den italienska druvan nebbiolo men har inget släktskap enlig DNA-analyser. Druvan ger viner med frisk syra, stadiga tanniner och röd frukt, som jordgubbar, hallon och plommon, och drycken kan med tiden utveckla toner av torkad frukt och örter.

Vin odlas i hela landet och klimatet är generellt sett av medelhavstyp med milda vintrar och torra, heta somrar. Men landskapets variation av mjuka kullar, höga berg, skogar och karga öar gör att det även finns platser där det faller snö på vintern. Det ger vinproducenterna och odlarna möjlighet till unika växtplatser och speciella jordmåner som påverkar vinernas karaktär.

Greklands vinkarta delas in i fyra delar som har väder och vind gemensamt. Den norra delen har medelhavsklimat, men här finns även en kontinental påverkan där berg och skogar gör området något svalare på vinterhalvåret. Det är i denna region man ibland till och med kan få se snö på vinterhalvåret. De centrala och södra delarna har medelhavsklimat med rejält varma somrar. Här finns bland annat regionen Peloponnesos som kan stoltsera med landets största vinproduktion.

Och till sist övärlden där druvorna för det mesta växer i gammaldags korgformationer för att få skydd från vind och sol. Jordarna är oftast karga och kan innehålla vulkaniska element.

Text Anders Ström

Provade av Anette Rosvall