Den norditalienska vinmakarfamiljen är mest känd för sin klassiska amarone i Sverige. Men efter tjugo års expansion är företaget i dag aktivt i fyra av Italiens viktigaste vinregioner. Det lär resultera i ett pärlband av nya viner från Tommasi Wine Estates under de närmaste åren. Först ut är prestigemärket Paternoster. Ett mäktigt rött vin som lovar gott inför framtiden, enligt Pierangelo Tommasi, som representerade den fjärde generationen vid ett Stockholmsbesök nyligen.

Tommasi är en av Italiens mest respekterade vinmakarfamiljer. Vinföretaget har sin bas i byn Pedemonte i norr om Verona. Historien började när förra seklet fortfarande var ungt, då bonden Giacomo Tommasi 1902 köpte en egen liten vingård på tio hektar i hjärtat av Valpolicella. Familjeföretaget har sedan dess genomgått en enorm utveckling.

En del av de italienska vinmakarfamiljerna är så grundade i sin ursprungliga miljö att de aldrig skulle komma på tanken att odla och tillverka vin på någon annan plats än den där man varit verksam i generationer. Ofta är det traditionen som styr.

Men Tommasi är annorlunda. Även om vinföretaget med stolthet förvaltar och förädlar framställningen av familjens kännemärke, den klassiska amaronen, har verksamheten också under de två senaste decennierna vuxit. Familjen är i dag aktiv i fyra av Italiens mest välrenommerade vinregioner med sex vinhus. Den medvetna tillväxtambitionen med verksamhet från norr till syd har stärkt Tommasis affär, spridit risken och ökat den ekonomiska potentialen, men ambitionen att ständigt utveckla verksamheten har också tillfört nya smaker till sortimentet.

Vinföretaget Tommasi Family Estates ägs och drivs i dag av nio familjemedlemmar, syskon och kusiner, i den fjärde generationen. Vinföretaget är verksamt i Venetien, Lombardiet, Toscana, Apulien och Basilicata.  

Tommasi Amarone Valpolicella Classico Docg – Årgång: 2012 Art nr: 22350 Pris: 295 kr
Paternoster Don Anselmo – Årgång: 2013 Art nr: 95262 Pris: 349 kr

Tommasi Viticoltori är kärnan i familjeföretaget. Vinhuset består av 195 hektar som lämpar sig väl för odling av klassiska lokala druvor som efter varsam behandling blir till amarone av hög kvalitet, men här framställs även viner som valpolicella och ripasso. Nära hälften av odlingsarealen består av druvor från den eftertraktade Valpolicella Classico-regionen.

Tommasis senaste förvärv, Casisano, ligger i Montalcino i Toscana, där brunellovinerna produceras på 100 procent sangiovese grosso. I Maremma i södra Toscana äger familjen gården Poggio al Tufo, där familjen producerar viner med druvor från en ovanligt stenrik jord. I Lombardiet ligger det stora godset Caseo, där pinot noir och moscatoviner produceras.

Tommasi har flera verksamheter i södra Italien. För drygt ett år sedan förvärvade familjeföretaget majoriteten av andelarna i Paternoster, ett av de mest spännande tillskotten i vinportföljen. Paternoster är ett exklusivt och aktat vinhus med osedvanligt gott rykte. Tanken är att Tommasi ska fortsätta att verka i grundarfamiljens anda tillsammans med den yngre brodern, utveckla vinhuset och göra det karaktärsfyllda vinet känt i världen. Paternosters vin framställs till 100 procent av aglianico, favoritdruvan i den lilla regionen Basilicata. En stor del av vingårdens 20 hektar befinner sig på den slocknade vulkanen Vultures sluttningar. Vinregionen ligger i slutet av Appeninerna och har långa och kalla vintrar. Klimatet är mer som i norra Italien. Den svarta druvan växer i svart lavarik jord och utvecklas under varma dagar och svala nätter under odlingssäsongen som sträcker sig ända in i oktober. Aglianicovinet kallas södra Italiens barolo. Vinet är ett smakäventyr, komplext, elegant och med en utpräglad karaktär.

Tommasis familjeföretag äger också hotell, restauranger i Verona och agriturismgården Poggio al Tufo i Toscana, som ligger nära vingården Casisano.

Italienska viner är populära i Sverige. En dryg tredjedel av vinerna som säljs här är från Italien och 40 procent av de röda vinerna är italienska. Den mångåriga amaronehypen har klingat av, men försäljningen ligger fortfarande på en hög nivå. Framgången för amarone och andra klassiska viner från Valpolicella har lyft fram anrika norditalienska vinmakar-familjer som Tommasi. Men premiumvinerna har fått allt större konkurrens av söta viner med lägre pris.

Tommasi ingår tillsammans med familjer som Allegrini och Masi i sammanslutningen Famiglie del Amarone d’Arte, som består av både stora och små vinhus i Valpolicella. Gruppen av vinmakare har tagit fram hårdare regler för framställning av traditionell amarone för att bevara vinets höga kvalitet och status. En amarone av hög kvalitet har ett högre pris än många andra viner. Ofta är det värt det.

Tommasi Amarone della Valpolicella Classico har amaronevinets alla goda egenskaper, men är mer balanserat när det gäller sötma. Familjen Tommasi har dessutom varit förutseende nog att ha gjort sin amarone torrare och med mindre sötma på senare år. Det gör att familjens vinklassiker passar väl in i tidens smak.

Tommasis klassiska amarone togs fram 1959, och flaskan har haft samma gårdsbild på etiketten ända sedan dess. Amaronen introducerades i Sverige i mitten av 1990-talet. Resten är en framgångssaga. Sedan dess har den svenska vinmarknaden blivit allt viktigare för Tommasi.

Framgången för amarone kan paradoxalt nog göra det svårare för ett vinhus som Tommasi att lansera nya viner från andra italienska regioner, även om den italienska trenden är fortsatt stark i Sverige. Här är den norditalienska vinmakarfamiljen mest känd för sina olika sorters viner från Valpolicella.

Vi är inne i ett skede där allt fler vinintresserade svenskar söker efter röda kvalitetsviner med mer karaktär och komplexitet, även om vinet gärna får ha en balanserad ton av fruktighet. Många svenskar är kunniga, nyfikna och villiga att prova nya viner från skickliga vinmakare i oupptäckta delar av Italien och övriga världen. De uppskattar också upplevelser, miljöerna och smakfulla kombinationer av mat och vin. Just därför kan Tommasis nya smakupplevelser vara intressanta för den svenska marknaden.

Text Anders Ström
Foto Rickard L Eriksson